Ett kort klipp på hur det ser ut när Akki leker med spegeln hemma hos mina föräldrar.

Ett par bilder från i söndags hos mina föräldrar i Vendelsö. Kanske svårt att tro att han har blivit bättre på att gå i koppel när man ser vissa av bilderna Foto: Dennis Nkangi.

Promenad med Akki

Min semester är nu tyvärr över. Fem veckor har gått väldigt snabbt. Det känns som det bara har gått 2 och en halv, kanske 3 veckor.

Jag trodde att man skulle bli mer social när man har hund, men samtidigt som jag pratat med mycket människor på gatan som jag annars skulle ha gått förbi har jag haft märkbart mindre kontakt med vänner.

Dagarna man spenderar hemma med en hundvalp flyger bokstavligen förbi. Trots att han sover mycket i den här åldern hinner man aldrig bli rastlös eller uttråkad. När han sover passar man på att göra allt som är svårt att göra när han är vaken. Borsta tänderna, duscha, diska, fixa mat. Och så fort han vaknar så springer man ut för att kissa och bajsa.

I början kändes det bokstavligen som att han bara åt, kissade, bajsade och sov. Han kunde sova så länge att när han vaknade, då var det dags att äta igen.

När man har en liten valp så får man också väldigt mycket uppmärksamhet när man går ut med honom. Många kommer fram och undrar vad det är för ras och man hejjar på andra hundägare. Man börjar känna igen ansikten på människor som man förmodligen tidigare bara gått förbi. Och man pratar mer med grannarna, som alla varit väldigt positiva till lilla Akki.

Som väntat är det både kul och jobbigt att ta hand om hundvalp. Det svåraste har varit det faktum att man känner sig osäker i sin roll som valpägare. Trots att jag själv tycker att jag plöjt igenom en mängd information och pratat med allehanda människor så kan man nog inte förbereda sig på allt som kan hända när man tar hand om en liten valp.

Nu kommer Akki bo hos mina föräldrar fram tills mitten av oktober och då får vi se om vi fått en plats på hunddagis. Han har redan vant sig hemma hos mina föräldrar och han trivs bra, om inte bättre än i min lägenhet. Drömmen vore ju att kunna ta med honom till jobbet, men det finns människor som är allergiska och det får man respektera.

En till kort film med Akki när han är 11 veckor:

Ett par bilder från förrgår hemma hos mina föräldrar i Vendelsö.

Akki på balkongen hos mina föräldrar

Gårdagen blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det började bra, men slutade med ett besök hos veterinärakuten. Men Akki mår bra och det var inte så dramatiskt som det kanske låter

Vad som hände var att Akki hade diarré på kvällen och spydde sen flera gånger på natten. Han gnällde sen och kunde inte sova, så jag ringde veterinären och de tyckte jag kunde komma in och kolla upp honom. Men veterinären hittade inget direkt fel på honom så förhoppningsvis gnällde han bara för att han haft ont i magen. Nu får han äta speciellt foder i ett par dagar för att lugna ner den känsliga magen.

Allt det här inträffade hemma hos mina föräldrar i Vendelsö, tanken var att jag skulle lämna honom där under natten för att han skulle få vänja sig att bo hos dem också. Eftersom han kommer att få spendera dagarna där när min semester är över och jag måste börja jobba. Hunddagis funkar inte just nu eftersom kravet är att valpen är minst 6 månder gammal.

Hur som helst så sov både jag och Akki hemma hos mina föräldrar i natt efter veterinärbesöket eftersom vi redan flyttat alla hans saker dit. Han måste ha varit väldigt trött efter den långa natten för han sov verkligen som en stock ändra fram till nio tiden; vanligtvis brukar han väcka mig för att gå och kissa någon gång under natten.

Det låter kanske som han redan blivit rumsren, men jag vet att han vill kissa för att jag har en regel när han är upp i sängen och det är att han inte får stå upp — jag har märkt att han bara kissar om han får stå upp. Efter ett par olyckor i sängen så har jag börjar knuffa omkull honom så fort han ställer sig upp och han har förstått att han inte får stå i sängen. Så när han vill kissa så mycket att han inte kan hålla sig börjar han istället bitas och bli helt omöjlig, svårt att inte vakna

Akki leker med den rosa grisen

På förmiddagen åkte jag med mina föräldrar till djuraffären, mamma gick omkring med honom eftersom han inte ville gå i samma riktning dit jag var på väg (det finns tydligen mycket roligt att upptäcka i en djuraffär ). Han slet ner en stor rosa gris som mamma köpte till honom. Ser ganska kul ut för grisen är nästan lika stor som han själv. Jag köpte också två aktiveringsleksaker som på olika sätt belönar med godis, en regnkappa och diverse saker som foder och nya bajspåsar.

Sedan lämnade jag Akki hemma hos mina föräldrar med min mamma, medan jag och pappa åkte och handlade mat. När vi kom tillbaka låg Akki i sin säng och sov och mamma berättade att han hade sprungit runt i lägenheten tills han själv fått nog och gått och lagt sig.

Han kan vara så rolig ibland, numera morrar han åt sin egen spegelbild i hallen hos mina föräldrar. De har en stor spegel i hallen och han trodde väl att han såg en kompis. Han hoppade på spegelbilden men det tog stopp. Så nu är de inte vänner längre.

För övrigt trivdes han väldigt bra hos mina föräldrar. De kan öppna en dörr så att han kan ligga i sin säng i vardagsrummet men ändå se oss om vi är i köket. Dessutom är det sol ute på balkongen dagtid, där ligger han gärna och myser.

Idag fyller Akki 12 veckor och imorgon ska vi ta 12-veckors vaccinationen. Just nu har jag lämnat honom hemma hos mina föräldrar för resten av dagen, så får han spendera lite tid med dem och jag får pusta ut en stund. Man blir ganska slut efter snart en månad med lilla Akki! På förmiddagen har han både bitit på mig och sovit och gosat i mitt knä. Det lilla busfröet är sitt gamla jag igen